Ozzy Osbourne - No More Tears

Jag skrev innan jag åkte till Gotland att jag ville se Ozzy Osbourne Live at Budokan och när jag kom till Backman på fredagen så var det precis det jag fick göra, vi jammade först lite inne på hans rum, jag med den akustiska guran och han med sin toksnygga Telecaster.
Sen när affären öppnade gick vi dit och han fick äntligen köpa sina cigaretter (He don't mind not going to heaven as long as they've got cigarettes in hell.) Efter det så satt vi oss ner och såg på Musikdirekt från 2008, väldigt bra och kul att se, sen var det The Grand Finale: Ozzy Osbourne Live at Budokan, där snackar vi riktigt ös, det är otroligt att Ozzy ens kan stå upp! Det var flera gånger då han seglade iväg från mickstativet för att sedan snabbt ta sig tillbaka för att han inte kunde hålla balansen, ändå så lyckades han genomföra hela live-spelningen på runt en och en halv timme, bara en riktigt Rock and Roll Star kan göra det.

---

Fredagen fortsatte med ett häng hemma hos Martin, med hans mor och hennes sambo, alltid lika trevligt. Runt klockan elva så fick jag till och med Martin att titta på en Metallica konsert. Det var Mtv som sände delar av deras spelning på Rock Am Ring förra sommaren.
Efter det så begav vi oss till Fardhem, varför vet jag inte, men det var en fest där, men taggade var vi inte, så vi dök upp i mjukisbrallor och försvann ungefär en halvtimme senare, värt!

Dagen efter var det påsk, en glad http://davidr.blogg.se skuttade glatt ner för trappen för att börja leta efter sitt påskägg då hans mor droppade bomben: Det fins två ägg. Han började leta som en madman och lyckades hitta ett, det andra ägget kunde han tyvärr inte återfinna. Vilket var första gången på över 14 år han blev ägd av sin egen mor när det kommer till Hide-And-Seek.

På eftermiddagen kom släktingarna från Norrland förbi (dom råkade ha vägarna förbi) och vi åt påskmiddag med dom tillsammans med mormor och morfar. Innan middagen tog slut hann dock en liten vilsen Maja bli avsläppt av bussen (som kördes av min far) utanför våra grindar, Maja vågade dock inte gå ut och hälsa på min släkt, vilket var en liten shame, bara att jag hade visat upp en tjej hade tagit död på alla homo-rykten om mig inom min släkt.

Så jag tog upp Maja på mitt rum och gick ut och käkade efterrätt, där gick du miste om nått!

När klockan slagit halv åtta cyklade vi upp till det alltid lika gemytliga Folkeryds och köpte godis och hälsade på alla glada människor.
Snabbt hem till mig, sen kom Martin dundrandes med bilen och vi åkte till Hemse för att hämta upp Amanda.
Det vankades filmkväll hemma hos mig och filmkväll blev det, fast först blev det en liten favorit (för mig och Martin iaf) på youtube:

"ETT KILO MJÖL!"

Sen såg vi på filmen Sexdrive och åt mackor, den var ganska bra, eller rättare sagt, den var riktigt kul, men jag somnade under slutet, man är ju mänsklig.


Klockan blev tre-fyra på natten, så vi gick upp till mitt rum för att snooza och snacka lite skit och leka noshörningar, ni vet, sånt där man gör klockan jätte-sent-på-natten. Vaknade klockan 09 av att Martin låg ovanpå mig och sa att han skulle till jobbet, så jag kramade han 'Hej Då' och sa att vi syns snart igen.

Jag återgick till att snooza ett tag till innan jag gick upp och duschade och packade.
Sen gick jag upp och kickstartade Amanda och Maja, vi skulle åka med en buss klockan 13.40.
Det var min far som körde idag igen, så jag satt och pratade lite med han innan jag, först sa 'Hej Då' till Maja i Havdhem och sen till Amanda i Alva.

Tack för kvällen, natten och morgonen med er, det var riktigt riktigt trevligt, nästa gång blir det Forrest Gump och Notting Hill.

Det visade sig även att min kusin var med på bussen, så jag gick bak i bussen och satt mig och pratade med henne, samtalet kretsade mest runt hennes syster som hade fött tvillingar, en pojke och en flicka, en Maja och en Viggo. Jag har ännu inte fått se dom, men jag hoppas på att få det snart. När farmors liv tog slut började dessa tvås liv, hennes själ lever vidare med dem och med alla oss andra i släkten.

---

Eftersom det var min far som körde bussen så gav han mig skjuts till stället där jag skulle av, Segenbadensgatan, från en Maja till en annan, nämligen Maja (Majas kompis) Lindström.
Vi skulle till ut Katthemmet och styra upp lite, men vi hade några timmar att slå ihjäl, så vi såg på Mumin och käkade mackor.
Enda sen dess har man gått och nynnat på Mumin-låten. Ba-ba-ba-ba-ba-pa-pa, nånting sånt iaf.
Väl ute på katthemmet fick jag gå ut och styra upp hos kattungarna, dom var inte lika sociala den här gången, ingenting i jämförelse mot Julen '08 då kattungarna tog emot mig som en av deras egna. 

Tyvärr hittade jag inte min favorit där, så jag började bli orolig över att jag aldrig mer skulle få se han.
Men jag hittade han senare i ett annat hus bland vuxenkatterna. Först kände han inte igen mig, men sen började han jama Oasis låten 'Live Forever' som jag lärt han, efter det satt vi där och drack whiskey (eller han lapade) och snackade good ol' times.

När vi sen kom tillbaka till Maja, åt vi mat och sen satt vi oss och såg på den lilla nya favorit-serien Chuck.
Det gjorde vi fram tills småtimmarna, tills vi (hon) kände att det började bli sent, så vi gick och la oss och snoozade.

Det var jättetrevligt att umgås med dig.

---

Dagen därefter åkte jag tillbaka till B-vik, då väntade en snabbdusch innan jag och min kära far åkte ut till Restaurang Majstregården och käkade en riktigt smarrig måltid: Noisette, jag rekommenderar den starkt!
Till efterrätt blev det Äppelpaj med mjukglass, en liten klassiker som jag uppfann under tiden då jag arbetade där, för snart 5 somrar sen. Jag var 15 och fett excited på att tjäna mina egna pengar och kul var det också, lätt det roligaste jobbet jag haft trots att jag var en Diskare, ni vet, längst ner i hierarkin.
Ett av mina starkaste och bästa minnen från den tiden var när jag hittade ett litet blandband i en låda, det fanns ingen etikett på det, men jag körde igång det iaf (jag var grymt trött på radio-musiken och det är jag än idag) på bandet var det ett helt gäng Oasis låtar.
Men dom jag minns starkast var:


Oasis - Stand By Me

Och:


Oasis - Wonderwall

Det var olikt allt annat jag hade hört innan, det var så fantastiskt, så vackert, jag blir fortfarande sentimental och lite tårögd när jag hör de här låtarna, för dom för mig tillbaka till den tiden, jag kommer ihåg hur allt såg ut, hur allt luktade och varenda liten känsla som for genom huvudet, jag kunde knappt lyssna och jobba samtidigt, jag stod bara stilla där, helt hänförd av gitarren som spelar sina ackord i något som bara kan beskrivas som en fantastisk följd, men mest hänförd var jag av Liams röst, den skar igenom högtalarna, den var så ung och ren.

Sen kom kockarna in och började sjunga med i "Wonderwall" och väckte mig ur min dröm och illusion.
Men fram tills dess, så var det helt klart det bästa jag någonsin hört.

---

Efter fotbollen traskade jag och Nirre hemåt, han beskrev även modet i London för mig: "Alltså, så som dom går klädda nu kommer typ Visby att gå klädda 2012, dom ligger så sjukt före sin tid."
Jag beskrev även modet i Karlstad: "Jeans, Foppatofflor, keps och snus".
(En grov och skämtsam generallisering ifall ingen skulle förstå det.)

Jag gick hem till Maja igen, där dom erbjöd mig skjuts för att jag köpte o'boy till dom, det hade jag lite svårt att ta emot, men till slut gick jag med på det, så jag duschade, sen rullade Taxi Lindström åter ut i tjänst och skjutsade mig till flygplatsen, det tackar jag djupt för, det var även ett fint sätt att rama in resan på, som jag redan på flygplatsen kunde fastslå som underbar.