Oasis - Hello

Inledningslåten från deras underbara andra skiva "(What's The Story) Morning Glory?"
Det är inte svårt att göra en bra debutskiva, man har inga förväntningar på sig, du har all tid i världen, det är bara att köra på. Precis som Oasis gjorde med deras debutskiva "Definitely Maybe". Det svåraste är den andra skivan, då har man förväntningar på sig, inte bara från skivbolagen utan från fansen också och du kan inte göra en Axl Rose och låta alla vänta i 14 år på skivan.
Oasis hade skyhöga förväntningar på sig då deras debutskiva blev en av de mest uppseendeväckande skivorna på 90-talet. Och Noel Gallagher visste allt det här och han var inte orolig, han skröt gärna om hur han hade minst 25 topplåtar undanstoppade till kommande skivsläpp. Många trodde det här bara var tomma ord av en man som hade fått storhetsvansinne. Men Noel Gallagher och bandet fick alla att tystna när dem släppte "(What's The Story) Mornig Glory" bara ett år efter debuten.
Många räknar det här albumet som Oasis och även 90-talets bästa album. I mina ögon slår dock debuten "Definitely Maybe" något högre.
Främst för "Live Forever", som sagt så är det min favoritlåt och det genomslag den låten samt skivan fick har ännu idag inte överträffats.

---

Kom "hem" till Karlstad igår eftermiddag. När jag lämnade Gotland var det solsken. Det vackraste solskenet jag sett på länge.
När jag sedan, 3 timmar senare landade i Karlstad så var himlen grå, det var minusgrader, snö och isigt.
Och nu idag har det snöat hela fucking dagen, 30-40 dm på sina ställen. Jag gillar snö, men nu får det räcka.
Snöns ballad börjar bli tråkig att lyssna på.

Vistelsen på Gotland var uppfriskande. Jag har ju typ gått in i väggen, jag förstår nu varför folk tar ett sabbatsår efter gymnasiet.
Inte för jag ångrar mitt beslut, för när jag går in i väggen så ställer jag mig bara upp igen, men skolan börjar ändå kännas tråkig nu. Fast vi ska ju börja fotografera stillbildsfilmer nu, så det ska bli kul. Fast nu är jag ju i en grupp som drar åt olika håll.



Jag kom till Gotland på tisdagskvällen, taxin stod och väntade på mig, snällt viftande med en skylt och allt. Jag fick en hel minibuss själv.
Begav mig hem till Maja, som bor på Segenbadensgatan (?) Vad är en "Segenbaden" liksom? Glömde fråga henne då. Får väl göra det nu istället.
Vi spelade gitarr, hon läxade upp mig i hur man spelade Beatles lilla plockmästerverk: Blackbird.
Jag var där i en knapp timme, sen var det dags för mig att åka hem och hon behövde sova för hon skulle upp tidigt för att åka med båten, då hon skulle göra fastlandet resten av lovet.
Jag åkte med min far hem till B-vik, i bilen diskuterades all musik från tidiga 50-talet fram tills idag.
Vi kom inte fram till så mycket förutom att han var ett Stones-fan och på 60-talet hade han svårt att säga att Beatles var bra fram tills dess att dom släppte "Sgt. Peppars Lonely Heart Club Band", var det där rättstavat?

Onsdagen var chill, jag gjorde något som jag längtat så efter: få ha en egen dag hemma i Burgsvik, jag gick upp fixade frukost, sen så höll Vänner-boxen mig sällskap fram tills dess att min mor och hennes sambo kom hem från jobbet.
Då väntade ett tiotals matcher Tennis i Wii Sports, träningsverk i armen säger jag bara. Gick inte bra för mig, förlorade i stort sett alla matcher, men det var kul.



Sen så kom Matilda inglidandes med sin sköna bil, en Chrysler PT Cruiser. En liten barndomsfavorit till bil. En gång så har jag faktiskt fått backa med den bilen.
Vi gjorde inte så mycket, chillade, som man kallar det för. Först så pratade vi om Mando Diao och nu är det klart att vi ska se dem den 25:e April. YES!
Sveriges bästa liveband, typ. Sen så fortsatte vi att se på Vännerboxen. Vi hann dock inte se klart den. Det gör man aldrig.
Sen så var det dags för sängen och lite Ryan Adams lyssnande.



Morgonen därpå gav hon mig skjuts upp till Hemse och bussen till Visby. Nu har jag inget emot att åka buss själv, det är skönt att luta sig tillbaka, lyssna på musik, sluta ögonen och drömma sig bort, vart man nu än drömmer sig bort. Men det var minst lika trevligt att ha Majas sällskap på bussen.
Vi gick ner till lassarettet där jag hade en tandläkartid. I väntrummet satt vi och spelade Fia med knuff, en aning pinsamt sen när tandläkarens assistent kommer in och säger att det är dags för mig. Hon frågar även hur det gick för mig. Ställd som jag blev så kunde jag inte komma på något skämt, så jag droppade ett: "Njaaa, vi hade precis börjat."  -Jag har verkligen grämt mig hela veckan över min fantasis frånvaro i det läget.
Jag var inne hos tandläkaren i 3 minuter, allt såg bra ut så hon skickade hem mig. 3 minuter, det måste vara rekord.
Jag och Maja strosade tillbaka till busstationen genom innerstaden, jag hann springa in på ICA och köpa vindruvor. Finns det något godare?
Sen så satte vi oss på bussen hem till älskade södra Gotland, tur att Maja är en sån som också gillar att lyssna på musik på bussen så vi satt där med varsin mp3, det såg säkert jätteosocialt ut för det otränade ögat, men det var det inte.

På kvällen åkte jag till Folkeryds restaurang med Marika och käkade typ den godaste pizzan någonsin och jag försökte även förklara lite photoshopgrejer för henne, det är svårt utan en dator, men jag hoppas att du fick en viss guide till att göra det du vill göra. Annars är det bara att höra av dig så hjälper jag dig så gott jag kan.
Vi snackade även om allt möjligt, som vi brukar göra när vi träffas. Jättetrevligt var det iaf.
Och det skulle ju inte bli sista gången vi träffades under veckan.

Får sms av Martin sent på natten, han är tillbaka på Gotland. Då blev jag glad!
Vi bestämde en dejt dagen efter, när han vaknat.



Så fredagen börjar med att Maja kom hem till mig, vi satt och såg på Vännerboxen. (Det är inte sista gången ni hör mig säga "Vännerboxen")
Martin kommer till slut och han tvingar oss att se på herrarnas skidstafett. Not my kind of cup of tea men det var roligt att se när norrmannen Northug kissade sönder allt och alla på sin avslutningsrunda då han spurtade i sin egen spurt. Under spurten satt vi även och åt min mormors pannkakor med hemmagjord jordgubbsylt. Grymt gott. Som student saknar man verkligen mat med kvalité.
Sen så åt vi även semlor från Folkeryds. Helt klart de godaste semlorna någonsin. Vi snackar decimeter i diameter, vi snackar dubbellock, perfekt smak på grädden och nötfyllning. Jag åt säkert en 6-7 semlor under de 5 dagarna jag var på ön, man måste ju passa på.

Vi planerade även kvällen då vi skulle till en byggdegårdsfest i Hogrän. Byggdegårdsfester är verkligen inte my kind of cup of tea. Men man måste ju ge det en chans och det gjorde jag. runt klockan tio (cirka en timme försenade) rullar jag och Martin ut ur Burgsvik, plockar upp Maja i Havdhem, sen så plockar vi upp Amanda i Hemse (Det bestämdes att hon skulle med tidigare under dagen, hon lät skittaggad, jävla idiot) och sen så plockade vi upp Rasmus i en annan del av Hemse och styrde skutan mot Hogrän Byggdegård.



Väl där så var det, ja, vad vet jag? Men de flesta satt och snackade, några dansade och alla drack. Det var tur att jag var där med ett skönt gäng annars så hade jag blivit något jätteutlämnad, vi minglade runt lite. Träffade några man kände igen, Gymnasten som bröt ett revben på nyår, en punkare som jag snackade med i en timme om något band jag inte visste något om egentligen, Jimpas lillasyster som blev biten i benet. Ungdomar nu för tiden! Helt galna!
Sen även en ung hip hopare -K-Dogg (Som jag kallade henne) som jag snackade med ett tag. Där fick jag gå tillbaka en lång tid i mitt minne och visa prov på mina tidigare grymma hip hop-kunskaper.

Sen så åkte vi in till Visby och tog lite nattmat på McDonalds, det är där man brukar hamna efter fester och utekvällar.
Sen så styrde vi skutan tillbaka till älskade Södra Gotland.
Först lämnar vi av Amanda i När. Och gissa vad? Hon hade en uppmonterad studsmatta. Jag kunde inte låta bli, jag springer bort till den och hoppar upp och ner några gånger, sen så förbereder jag en bakåtvolt, men jag vet inte om jag halkar eller missbedömer studsen, men i vilket fall så landar jag först på hakan och skrapar upp den, sen så slår min vänstra axel i mattan (den har jag fortfarande ont i) sen så gör jag världens magplask, men jag kan spänna mig så att det inte gör alltför ont. Aja, Kram o Godnatt på dig Amanda.
På väg ut ifrån hennes gård, rusar jag ut ur bilen tillbaka till studsmattan och landar en bakåtvolt och jag har återfatt min värdighet.

Vi åker till Hemse och släpper av Rasmus, Peace o godnatt. Sen så släpper jag och Martin av Maja i Havdhem och snart är vi åter tillbaka i vårt hem Burgsvik. Jag stapplar i säng runt 03.30. Lätt värt, var en grymt rolig kväll med gänget.



Lördagen börjar sådär. Jag hoppades på att få se lite mer av Vännerboxen, men nej tyvärr. det är storslalom på tv, jag är tvungen att vänta en timme på att Anja Pärson ska åka och så åker hon ur, eller får ont i knäet, det spelar ingen roll!
Men sen så blir det iaf lite mer tennis mot min mors sambo, jag förlorar de flesta av matcherna, men det var kul ändå.
Sen så kommer Marika och hämtar mig igen och vi åker till Folkeryds igen och käkar semlor, som alltid är lika goda.
Sen så säger vi "Hej Då", men vi kanske ses redan nu i helgen i Stockholm, det skulle vara mycket trevligt.
Jag går dom tomma stegen bort till Martin och lägger mig hos han i soffan och ser på någon skön ungdomsserie på den grymt underskattade kanalen TV400.
Sen så går Martins far runt och flashar sin Bealtes-slips som vi alla älskar.



Sen går jag bort till min far för att äta lite. Det slutar med att vi sitter med varsin gitarr och spelar med i Eagle Eye Cherrys fantastiska låt "Save Tonight"
Sen så för jag mina steg hem till Martin än en gång där vi desperat försöker hitta boende till i sommar då vi ska och se AC/DC i Göteborg, det gick inte bra, men nu verkar det ju iaf som att vi har en husbil. Värt.

Sen så spontanbestäms det att jag ska åka hem till Elin på Högklint samma kväll, så jag pickar min pickning och packar min packning och hoppar på buss nummer 10, 21.20.
Jag lutar mig tillbaka, sluter ögonen, lyssnar på musik och drömmer mig bort. Lugnet avbryts dock i Hemse när ett stort gäng hoppar på bussen (alltid i Hemse, alltså!)
Kände mig lite jättemobbad där när jag sitter nästan längst bak med dem runt omkring mig. Jag var verkligen inte en i gänget.
Som tur var så var Mickan med bussen så det kändes ändå okey och det var trevligt att få träffa henne.



Jag hoppar av på en busshållplats jag aldrig hoppat av på förut. Elin kommer och hämtar mig, Anna Ternheim spelas och vi åker hem till henne. Hon bor i typ det mysigaste och varmaste huset någonsin. Och hennes katter var gulliga, men inte så sociala, men jag hoppas jag kan jobba på min relation med dom. Hon spelar piano, i mina öron lät det jättebra, jag blir avundsjuk, jag vill också kunna spela.
Sen så sitter vi bara på henens rum, typ det enda vi gör när vi träffas, ingenting. Det är skönt och avslappnande.

Dagen därpå ger hon mig skjuts till flygplatsen. Tack för skjutsen, Kram o Hej då Elin.

---

Det var så skönt att vara hemma på Gotland. Jag skulle ge upp allt här i Karlstad för att flytta tillbaka till alla underbara människor.
Tyvärr så har jag alltid varit dålig på att ge upp, så det är inget jag kommer göra.
Men jag vet att mina vänner alltid är med mig och att jag alltid är med dom.

---

Tupac - Thugz Mansion

Den starkaste anledningen till att jag ännu älskar Hip Hop är Tupac.
I mina ögon är han den bästa låtskrivaren genom tiderna alla kategorier.
Noel Gallagher som jag nästan alltid hyllar här i min blogg är inte ens i närheten av Tupacs unika sätt att skriva.
När han dog, dog en del av Hip Hopen,  men den överlever genom alla de Hip Hoparna som blev influerade av en vår tids största poeter: Tupac.



"Unfortunatly I don't have any positive messages for our youth, except keep your head up. You know, Never give up."
- Tupac

---

Oasis - Songbird

De två bortglömda verserna är äntligen hittade och dom finns på Youtube!

"I bought myself a songbird yesterday.
I placed him on my hand but he just flew away.
He circled round the room and landed on my lap.
And settled on my head and he had a crap."

Stevie Riks är ju för tusan en av de bästa komikerna idag. Eller det är nog mest för att jag älskar hur han driver med Oasis.
Han härmar både Liam och Noel på ett sätt som är skämtsamt men inte långt ifrån verkligheten.