Oasis - Talk Tonight

En riktigt fantastisk låt på alla sätt och vis. Den är lugn och fin alá "Wonderwall" och texten är en av dom bästa Noel har skrivit, fast å andra sidan säger jag det om vad han än har skrivit.
Han skrev den runt 95-96 när Oasis var som störst, det var under en period när han hoppade av hela cirkusen: "Det är svårt att spela i samma band som en familjemedlem, speciellt om ens familjemedlem är Liam Gallagher" har han sagt efteråt.
Jag tror det var i Usa han hoppade av turnén och antingen så stannade ha där eller så åkte han tillbaka till England, men i vilket fall som helst så satt han på en bar och söp ner sina sorger, eller sorger och sorger, livet var en fest helt enkelt.
Men då någon gång under den kvällen träffade han en tjej och dom började prata. Dom pratade hela natten och några veckor efter det så var Noel tillbaka i bandet.

Nu vet jag inte om den här historien stämmer, men jag hoppas den gör det. Den är vacker.

---

På något sätt lyckades vi komma hem från Heron City efter Watchmen-filmen, trots att klockan var efter tolv.
Vi gick från Heron City till någon T-bana station (kommer inte ihåg vilken) men det var en jävla labyrint till den, Vi var en grupp på typ 10 pers. och då tänkte jag: "Shit, vi kommer bli gängknullade." inte att vi var gänget som knullade någon utan att vi var gänget som blev knullade.
Men men vi överlevde och jag hade tur och hann med den näst sista bussen hem till Brandbergen och Tobbe där jag somnade gott på min soffa som jag ska göra om till min egen, mohahah!....

Jag vaknade hyfsat tidigt på lördagsmorgonen iaf, jag och Tobbe käkade lite frukost och såg på lite South Park.
Sen så åkte vi in mot Gullmarsplan för att möta upp Philip som såg sjukt schteeekig ut när han sat och väntade på oss med en kaffe.
We joined forces och åkte in till Stockholms hjärta, där vi skulle hitta ett bra ställe att käka på.
Vi bestämde oss på förhand för Kinamat, jag hade fått mer smak på Ris och kyckling och dom båda typ älskar det så det var inget snack om saken. På vägen till Kina-stället, impuls-beställer jag och Philip varsin klipptid senare på eftermiddagen.
Sen gick vi och åt på Sawadee, snabbmatstället, inte restaurangen. Kycklingspett och Jordnötsås var riktigt smarrigt.
Sen så gick vi och klippte oss, det blev kort och det kändes riktigt skönt, det var ju riktigt vårväder ute, jag hade ju till och med på mig en vårjacka, en gammal blå regnrock som har tillhört min mors sambo.

Efter vi hade gått runt på stan lite så började vi dra oss hemåt med Tobbe igen, fast först ett stopp hemma hos Philips faster där han har ett eget litet rum, Tobbe stod och pratade med Philip och jag utforskade lägenheten och hittade en katt i en säng, den började jag gosa med, då visade det sig att det log en till katt gömd under täcket och lurade, fast den fick jag aldrig mysa med för att det var dags för oss att gå.

Vi tog buss och sen en annan buss och hamnade ute i Brandbergen där jag äntligen fick äta mina införskaffade Hallon. Hötorget is the Shit!! Vi spelade även lite CoD4, Philip spöade mig och Tobbe trots att vi var på lag. Han är typ min Idol, jag ska kämpa för att komma upp i hans nivå!

Sen så lämnade Philip oss, han skulle på någon kompisfest, jag och Tobbe fortsatte spelade och allmänt chillade.
Kvällen gick och jag låg och halvsnoozade lite innan jag bestämde mig för att ta en dusch, en lång dusch. Jag var ganska trött efter resan dagen innan och stadvandringen bidrog med sin del också.

När jag kom ut från duschen hade jag äntligen fått svar (5 stycken sms och ett samtal) från den alltid lika tålmodiga Elin.
Nattpromenad blev det. Är det något vi kan så är det sånna. Det var såååå trevligt att träffa henne.
Vi möttes upp vid Slussen och efter många om och men så lyckades vi hitta varandra nånstans på Götgatan. Där började vi vår färd genom Stockholmsnatten, ner för några väldigt branta trappor, där kom man till ett stup med en väldigt vacker utsikt över Stockholm. Det var där någon gång jag förstod att Stockholm var något större än Burgsvik.
Sen hamnade vi vid Gula Gången, på andra sidan så fanns det en gayklubb där en kille i klännings stod och rökte, då drog man lite på smilbanden, det var så oväntat, speciellt för en Lantisgrabb som mig själv.
Genom gamla stan över Riksdagsbron (?) upp på den mainstreamiga Drottninggatan, sen så försvann helt mitt lokalsinne....
Vi kom till Östermalm. Trots att det var Lördag natt så stötte vi tråkigt nog inte på några Schteekare.
Vi båda gick vilse, men till slut hittade vi tillbaka till T-banan, där var det "Kram o Godnatt".

Jag ville inte heller att natten skulle ta slut, men där något tar slut börjar något nytt.

Jag hann inte med bussen ut till Brandbergen, så jag frågade Philip om det var okey om jag sov hos han. Det var lugnt!
Han hoppade på samma T-bana som mig, den var verkligen fullsmockad och det höll på att bli bråk mellan några: "Jävla blattejävel" hörde jag någon skrika och en massa sånt skit. Fan, andra gången i Stockholm då jag bara är meter ifrån ett bråk.
Förra gången var efter Anna Ternheim då jag stod utanför Åhléns-huset, då blev en kille slagen blodig och föll ihop, det var läskigt och se att han inte reste på sig. En kvinna med en barnvagn och några fler försökte hjälpa killen, själv stod jag bara där helt maktlös.
Som tur var gled en polisbil förbi, så det löste sig och förhoppningsvis är killen okey idag.

Men iaf jag och Philip möts upp på Gullmarsplan och går hem till han, där vi lägger oss på hans rum, jag i hans säng, han på en madrass på golvet. (fråga inte mig, han tyckte det blev bäst så), vi låg och pratade tills vi båda däckade.

Morgonen efter vaknar jag av det starka morgonljuset (Philip älskar ljuset, själv så gillar jag det mörka, vilka kontraster)
Jag ligger kvar och snoozar medan Philip fixar en massa grejer inför sitt jobb. När han är klar med sina förberedelser beger vi oss in mot centrum. Där går vi runt ett tag, uträttar några ärenden på Odenplan och lite sånt, sen tar vi T-banan tillbaka till Stockholms hjärta, vi ska ha lite frukost/fika, men vem orkar leta, så vi tar typ det första man ser efter det att man kommit upp från T-centralen: Waynes Coffe, mainstream igen, men vafan, det är ett bra café, varm choklad och äppelpaj blir det, grymt gott!
Vi sitter där i någon timme, sen blir vi sugna på något mer, Chokladmuffin och en fanta den här gången för mig. Det har blivit en liten klassiker för mig, även det är riktigt smarrigt!

Vi blev väl sittandes på det cafét i lite mer än 2 timmar innan det börjar bli dags för Philip att dra till sitt jobb, jag följer med han genom Gamla stan och sen för jag mina steg tillbaka till början av förra nattens äventyr: Slussen, genom Gula Gången också.
Dock så stod det ingen kille i klänning där, lite av en besvikelse faktiskt. Men vad gjorde det, jag drog på smilbanden iaf, jag var glad och mätt.

Ungefär 40 minuter senare var jag hemma hos Tobbe igen och då var det verkligen en lång snooze som gällde för mig.
Fast det blev inte så mycket snooze, jag satt och höll Tobbe sällskap medan han spelade, sen så såg vi på lite film.
Då får jag ett sms: Philip kommer ut till Brandbergen och stannar över natten, sjuuuukt kul.

Ingen lugn natt där nej, vi satt och spelade (jag byggde på nördkontot rejält) till en tid då Philip sa: "Ni vill inte veta vad klocka är.."
Då vet man att klockan är efter 04.00 och då borde man seriöst fundera på att gå och lägga sig, så det gjorde vi.

---

Sista delen kommer imorgon, eller senare inatt, jag har inte riktigt bestämt mig än:
"Don't know, Don't care, All I know is that you can take me there"
Oj, fel Oasis låt.