Beatles - Come Together

Störtskön låt av en störtskön grupp.
Det här är riktigt soft musik med groove.
Och texten är lite av en typisk Beatles (framför allt Lennon)-text. Man förstår ingenting av den.
Men det är därför vi gillar den.

---

Seeeeeeeeeg dag idag.
Den började med att 4 hantverkare tittade in till mig klockan 07.00.
Och klockan 07.00 är man inte direkt alltför pepp för att öppna dörren för fyra stycken gubbar i reflexjackor. Men jag gjorde det iaf.
Fönstren var tvungna att bytas, varför vet jag inte. Men jag antar att det var gud som kände för att fucka upp min morgon lite.
Men men, jag gick ner i tvättstugan och tvättade klart på rekordtid, mindre än 3 timmar. Allt man behöver är bara lite jädra anamma och bra centrifugering.

Lite jobbigt bara att jag inte fick någon sovmorgon då jag inte började förens klockan 12.30 idag. Fast jag får väl tänka positivt då jag var tvungen och gå och lägga mig tidigt och vända tillbaka dygnet. + Disciplin. Tyvärr så kommer jag nog inte hålla den disciplinen då jag är ledig imorgon och kan vara vaken hur länge jag vill inatt. Så antagligen så kommer min sömn bli uppfuckad igen.

Jag träffade min grupp idag, då vid 12.30. Vi skulle bestämma den ideella förening vi ska göra en stillbildsfilm för.
Egentligen så skulle dom ha bestämt förening i torsdags och jag fick en liten utskällning av "Gruppledaren" för att jag inte kunde komma då.
Men, tydligen så missade jag ju inget, så ingen skada skedd. Istället så pitchade vi idéer till varandra idag. Några vettiga, några lite mindre vettiga.
Till slut så enades vi om en av mina idéer, vilket kändes skönt. Inte för att det var min idé utan för att alla verkade vara enade och vi utvecklade den till något vi alla var nöjda med. Nu saknades 2 ur gruppen då när vi bestämde det, men det är ändå ett 4 mot 2 läge.
Men en av dom två kan bita ifrån, på riktigt!



Kriminellas Revansch I Samhället blev det iaf, så då vet ni det.
Säkert sista gången jag skriver om det. Fram tills det att vi har slutproducerat den.
 
Måste bara säga att dom i gruppen gillade mitt val av musik också:
Ryan Adams - Harder Now That It's Over.
Jag personligen tyckte den passade väldigt bra till en KRIS kampanj.
Ni vet, det är svårare när man har kommit ut ur fängelset och ska anpassa sig till samhället.
Man är äntligen fri, men man måste alltid bära runt på din historia.
Nu är det en handcammad video, men jag tror ni kan urskilja magin i låten ändå.
Jag hoppas ni kan det...


Några saker jag blev förvånad över idag var:
- När en tjej i min grupp berättade att det var hennes kompis som hade kastat en tårta i Kungens ansikte. (Ifall ni kommer ihåg det?)
Hennes kompis hade haft i uppgift att ta reda på hur man skapade ett Scoop och det gjorde han ju verkligen. Han kastade tårtan i kungens ansikte, tog snabbt fram kameran, tog några bilder och sen sålde dom dyrt.



- En annan sak jag blev förvånad över idag var när min, typ 50-åriga, handledare sa att han visste vem Ryan Adams var.
Fast å andra sidan är han ju musikintresserad, han har pratat några gånger om att han skulle vilja spela bas med Elvis.
Då när Elvis fortfarande levde och var Rock And Roll.
- Sen blev jag förvånad när han sa typ: "Jaa, alla har vi väl känt någon eller några som har varit inne i fängelset, eller är i fängelset." Och min grupp nickade med.
Och jag bara satt där som ett frågetecken, "Borde man det?"

---

Och i helgen blir det Stockholm! (igen)
Jag vet, jag reser ganska mycket, men det är kul.
Och det är avslappnande att åka med den där bussen på 4.5 timmar, dock inte skönt för kroppen, men för sinnet.
Man får en grym inspiration till att skriva, där när man sitter bakåtlutad med mp3:en på högsta volym.
Äkta Eminem i 8 Mile-stil. Den filmen måste jag se snart, även fast den är en gnutta förskönad, så är det en bra film.



Dock är jag inte lika hård som Eminem himself.
Jag använder papper och penna när jag skriver.
Det är därför jag aldrig kommer att bli någon äkta Hip Hopare.

Om jag nu får lyssna på högsta volym på min Mp3.
För när jag åkte hem till Karlstad efter AC/DC-helgen så lyssnade jag på "For Those About To Rock (We Salute You)" på högsta volym.
Då är det en gammal källing som vänder sig om och ber mig skruva ner för att det susar.

Vad gör man då?
Jag är ju en helyllesvenne så jag skruvade snällt ner volymen.
Egentligen borde jag ha sagt:
- Rock and roll är musiken som gäller,
med riktiga guror och trummor som smäller.

Precis som sångaren i The Boopers:

Markoolio feat. The Boopers - Rocka På!

Typ älsklingslåten nummer ett när man var en liten slyngel.
Man gillade Markoolio för att han kunde rimma så bra!
Och man gillade The Boopers för att sångaren sjöng roligt.

Återfann denna juvelen i musikdjungeln när jag var hemma hos Elin i lördags.
- Drömmer du fortfarande mardrömmar om den? ;)

(Jag använde en smiley i bloggen(!) vad hände där? Det är inte ofta det händer.
Annars, typ på msn, sms, eller i vardagligt tal så överanvänder jag nästan smileys.
Men i bloggen håller jag det rent ifrån dom, förutom vid speciella tillfällen.
Och det här är typ den längsta parantesen i bloggens historia.)

I alla fall så ska jag till Stockholm för att se Metallica med Tobbe.



Det kommer bli grymt! Och det ska bli sjukt kul
Rykten går om att dom ska ha en roterande scen i mitten av Globen. Grymt!
Dom har en bra platta bakom sig nu när dom har åkt ut på turné. Grymt!
Det ska bli grymt helt enkelt.

Dom kommer att höras över hela Stockholm.

Längtar som fan till "Nothing Else Matters".
Och jag hoppas även att dom spelar "Fade To Black".
-Lugna och mörka Metallica är det Metallica jag gillar mest.

Men självklart så längtar jag tills då dom visar att dom fortfarande är hårdast i världen, med typ:
"Master Of Puppets",
"Seek And Destroy",
"For Whom The Bell Tolls"
och även nya: "All Nightmare Long" som växt till sig och blivit en liten favorit från deras senaste skiva.
Jag kommer ihåg första gången jag hörde den låten.
Det var den 17:e december 2008. Samma dag som Coldplay hade sin första spelning i Sverige på Viva-turnén.
Jag satt på bussen och hade precis rullat ut ur Karlskoga (ja, det var så tråkigt som det låter.)
Men då iaf drog jag igång den här låten. Först så hör man ett tungt och lite "Enter Sandman" liknande gitarriff.
Sen drar den igång och blåser skallen av en. Speciellt refrängen:

"'Cause we hunt you down without mercy
Hunt you down all nightmare long
Feel us breathe upon your face
Feel us shift, every move we trace
Hunt you down without mercy
Hunt you down all nightmare long, yeah
Luck. Runs."

Och James röst är i toppform det gillar vi. Och vi älskar METALLICA!

---

Nej, nu måste jag gå och sova. Känner att min grammatik och meningsuppbyggnad har varit under all kritik idag.
Men det får gå. Man kan inte vara på topp varje dag. Men man ska alltid försöka.