Suspicious mind !
Elvis Presley - Suspicious Mind
Man måste älska The King. Sånna här låtar skrivs tyvärr inte längre.
Texten, musiken, allt går hand i hand och ger oss en av dom bästa rock/pop-låtarna genom tiderna.
Och man kan inte prata om Elvis utan att nämna hans naturliga och fantastiska röst som är varm av kärlek till musiken.
"We can't go on together, With suspicious minds.
And be can't build our dreams, On suspicious minds."
-tidlöst.
Man måste ju bara älska Andy Samberg och dom här trailerserna till MTV Movie Awards.
Min favorit är den här första, dialogen är så fantastisk:
"I thought I told you to die!"
"Fuck you!".
Allt är så kul, från det att han kommer in och slänger rådjuret på golvet till det oväntade slutet.
En annan favorit är den här som handlar om en modig jude och allting blir så episkt.
Jag gillar den här raka humorn, den är inte dold på något sätt utan den finns där rakt framför våra ögon.
Alla kan t.ex. säga "Fuck you!", men få kan säga det med den leveransen som krävs för att det ska bli riktigt roligt.
Jag hade skrivkramp för ett tag sen, den varade nästan i två veckor. Jag skrev ingenting.
Men för några dagar sen lossnade det och jag skrev snabbt ner en låt med några lätta ackord, det fortsatte och jag lyckades att skriva ner ackord till två texter som jag har jobbat på ett tag nu. Och allt känns bra, jag är nöjd över det jag har skrivit och jag har börjat tycka att min röst låter helt okey. Den kommer aldrig att vara i toppklass om man jämför med andra sångare, men musik handlar inte om jämförelse, utan det handlar om att förmedla en känsla. Och jag tror att jag lyckas göra det iaf. Om inte till någon annan så till mig själv iaf.
Så nu har jag 10 låtar, med text och musik klar. Det skulle vara skönt att spela in dom. Jag tror att jag ska ta mig till mitt universitet och låna en mikrofon och spela in låtarna rakt upp och ner, lite live-känsla över det hela, fast utan publik förstås. Det vågar jag inte ha. Men iaf spela in låtarna så att man får dom på mp3, det skulle vara fantastiskt skönt att ha låtarna på datorn istället för på mobilen, där kvalitén är minst sagt ganska så medelmåttig.
Och jag tror att jag har bestämt mig för en gitarr nu, jag var inne på en 4sound-butik häromdagen och spelade på den, den var jätteskön. Och den är så elegant, jag tror att det här kommer att bli mer än ett one night stand:
Nej, nu får det vara nog med egotrippandet.
En sista sak bara, jag tror att den här duon är dom bäst klädda musikerna genom tiderna.
"We're caught in a trap,
I can't walk out
Because I love you too much baby."
Elvis Presley - Suspicious Minds
Oh I want to talk to you . . .
Kärlek & Respekt // David R.
Hey Hey, My My (In to the Black)
Neil Young - Hey Hey, My My (In to the Black)
Slutet på Neil Youngs "My My, Hey Hey (Out of the Blue)"
Inte riktigt lika bra som den första delen, men ändå fantastisk. Jag gillar när man spelar nedstämt.
Oasis brukar/brukade köra den här låten, finns bland annat med på live-skivan "Familliar to Millions".
Oasis som fortfarande är splittrade. Längtar till dagen då dom hittar tillbaka till varandra. Den kommer, men jag vet bara inte om den kommer snart eller senare.
Jag saknar dom! Dom släpper inte lika bra album nu som dom gjorde under 90-talet, men på varje ny skiva finns en gigantisk arenarock-låt som får en att tro på att dom fortfarande är världens bästa liveband, det finns även alltid en lugnare låt som får en att bara hålla med om att Noel Gallagher är den bästa låtskrivaren som kommit fram under de senaste 20 åren.
I vilket fall som helst är bandet min största inspirationskälla, jag tvivlar på att jag ens hade skrivit en enda låt om jag inte hade börjat lyssna på det här bandet, jag tvivlar på att jag ens hade plockat upp min gitarr om det inte var för det här bandet.
För det tackar jag dom! Jag är evigt tacksam.
Tack, tack, tack.
Philip var här i helgen (igen) riktigt trevligt måste jag säga.
Vi käkade Sveriges näst godaste cheesecake och Sveriges näst godaste pizza. Det börjar bli lite av en tradition nu.
Förhoppningsvis kommer Martin snart och snart kanske jag kan ta mig till Uppsala. Det vore riktigt trevligt att få komma dit.
Annars så har det varit mycket skola nu den senaste tiden, vi har lämnat in 3 filmer under de senaste 2 veckorna, det är ett ganska stressigt tempo och man får jobba hårt, men på något sätt så blir man ändå nöjd över slutresultatet och man kan säga att det var värt det.
Så här mycket har jag inte fått filma sen jag slutade gymnasiet, men daaaamn vad kul jag hade då och nu.
Saknar SP05D. Det var en fin tid.
Jag säger som Henrik Berggren: "If I could change one thing in life I'd make time for us.
If I could change one thing I'd make time for us."
Nej nu får jag nog ta och sluta, ska upp tidigt imorgon och kanske slåss mot en Samurai, dessutom.
Vad gör man inte för att reportage ska bli bra, eller kul är kanske rätt ord.
"It's better to burn out,
Than to fade away."
Neil Young - My My, Hey Hey (Out of the Blue and In to the Black)
I'm caught in a trap !
Kärlek & Respekt // David R.
My My, Hey Hey (Out Of The Blue)
Neil Young - My My, Hey Hey (Out Of The Blue)
Oerhörd stark och mörk låt! Den får mig att tvivla på att "Heart Of Gold" är min favoritlåt med Neil Young.
No matter what så är Neil Young en av dem bästa singer/songwriters genom tiderna.
Jag och min mycket gode vän Backman satt och snackade om att vi borde lära oss att spela munspel och bara spela på akustiska gitarrer. Precis som Neil Young. Som blivit lite av en gud nu.
Sen finns det många fördomar om att Neil Young inte är någon vidare gitarrist och att hans sång är medelmåttig, men vad spelar det för roll när man kan förmedla en känsla med musiken som ingen annan kan?
Helen Sjöholm - Gabriellas Sång
Svensk film får oftast mycket skit.
Men jag måste bara säga att jag ÄLSKAR Så Som I Himmelen.
Micke Nyqvist gör sin bästa roll någonsin (Och då snackar vi ändå om en av Sveriges bästa skådespelare.)
Hans rollfigur Daniel Daréus, gör entré i sin gamla hemby med samma dunder och brak som Jack Nicholson gör entré på mentalsjukhuset i Gökboet.
Ingenting kommer att bli sig likt igen. Allt är förändrat och förändrat för alltid.
Man känner med varenda karaktär i filmen. Man skrattar ärligt, man gråter ärligt.
Den är så stark.
Och den här låten är en av dom mäktigaste jag hört.
Jag var riktigt nere igår, jag kände mig ensam och helt själv i Karlstad. Solen stod högt, men det var ändå kallt.
Jag gick och la mig uppgivet och hoppades på en bättre morgondag, men när jag vaknade upp så var det 4 grader ute och regn och jag hade fått för lite sömn. Jag hade legat vaken och tänkt på allt. Allt jag tänkte på hade blivit århundradets djupaste blogginlägg från min sida. Men på något sätt så försvinner dom tankarna när man väl sätter sig framför den tomma skärmen. Jag antar att vissa ord inte ska skrivas.
Jag hoppades på en bättre morgondag, men som sagt så kändes den avlägsen när jag vaknade upp på morgon, men med tunga steg tog jag mig till skolan och jag lyckades hålla mig vaken hela förmiddagen.
På eftermiddagen så hade vi en redovisning och den gick bra, så då höjdes dagen ett snäpp. Men efter det så blev allting tomt igen, när jag kom hem, till lägenheten. Den tomma lägenheten. Det är som om någon kraft har satt mig här med orden: "Här har du ditt liv, känn dig som hemma."
Men på något sätt så lyckas jag alltid komma ifrån dom där tankarna och alltid tänka positivt.
Och ibland så hjälper det inte att hoppas på det bättre, men oftast så gör det det.
Burgsviks-telepatin hjälpte och Martin och Philip hörde av sig, dom satt på en kinakrog i Uppsala med Isaac och frågade vad jag gjorde inatt, det ena ledde till det andra och det slutar med att grabbarna roadtrippar hit nu inatt. Och i skrivandets stund så är dom någonstans i Örebro.
17 års vänskap gör någonting med människor. Det svetsar ihop dom med ett band som aldrig kan brytas.
Någon gång kanske jag berättar hela historien. Den är fin.
"...And once you're gone, you can never come back
When you're out of the blue and into the black."
Neil Young - My My, Hey Hey (Out of The Blue)
Hey Hey,
My My.
Kärlek & Respekt // David R.
