Jag hade en trevlig valborgshelg,
Mimmi hade vägarna förbi
Karlstad så det var kul att träffa henne. Dock lite läskigt, men det är ju så det ska vara första gången man träffar någon. Vi såg på alla alla musikfilmer man någonsin behöver se; från den fantastiska
Walk The Line till den något jätteflummiga
I'm Not There, men allt började med
Purple Rain som jag nu har sett storheten i.
En film från min barndom lyckades också smyga sig in den blandningen, nämligen Space Jam, den fantastiska filmen om Michael Jordans heroiska basket-comeback i ett försök att stoppa onda Aliens från att kidnappa Looney Tunes-gänget. Den stora frågan är: ska han lyckas? Det finns bara ett sätt att ta reda på det, se filmen och upplev ett av de mest episka sluten någonsin i en sportfilm.
Vi spelade även en del musik, eller egentligen så spelade vi bara Simon & Garfunkels - The Boxer, men vi kan den riktigt bra nu i alla fall, eller hyfsat rättare sagt, jag har problem med gitarr spelet.
Mimmi blev även mer mainstream än någonsin förut när hon sjöng Markus Krunegårds moderna svenska klassiker Jag Är En vampyr med mig.
Och ungefär sådär ser jag ut nu. Mitt hår är långt och jeansjackans armar är uppkavlade. Tur att jag gillar den stilen. Önskar dock att jag hade gitarren också.
"Somnar nollsju vaknar igen på natten!"
-Markus Krunegård
Håll blicken kvar i skyn // David R.