Mediapedagogik

Klassrummet är ett rum där elever lär sig. Enligt den gamla ryssen Lev S. Vygotskij är det de aktiviteter som sker i det rummet som sedan leder till lärande, vidare så menar han att lärande sker först i samband med andra - alltså att lärande sker i sociala sammanhang mellan studenter.

"Mitt inre tänkande har föregåtts av yttre tänkande tillsammans med andra."
-Lev S. Vygotskij

Samtidigt som eleverna lär sig tillsammans med varandra lär de sig genom att bruka olika verktyg som underlättar lärandet. Förr i tiden var t.ex. fingerräkning eller räknetavla, idag har det ersatts av datorer som alltfler skolor har börjat integrera i sin undervisning.
Att kombinera de här olika stegen (lärande tillsammans med andra, använda verktyg (teknik) i lärander) är bättre för eleverna.

Dagens elever är uppvuxna med den här digitala tekniken som används i dagens undervisning. De är Digital Natives (digitalt infödda), som en del forskare har valt att kalla den generationen för.
Leif Strandberg (författare av boken Vygotskij på svenska) skriver själv om hur han försökte ladda ned ett program och fick hjälp med installationen av en kollega som till slut blev så frustrerad och frågade om Leif inte hade ett barn hemma som kunde hjälpa han istället. Det visar på att datorn är ett redskap eller verktyg där användarens ålder inte spelar någon roll vilket gör att den kan användas i undervisningen för lågstadie-elever såväl som gymnasie-elever. Vidare så har Leif Strandberg också sett hur datoraktiviteten hos barn och ungdomar ofta är kollektiv när det kommer till spel och användandet av olika programvaror.
Så vi kan se enligt dessa teorier att elevers lärande är kopplat till klassrummets sociala kultur där elever lär med andra elever. Samma elever lär sig spel coh programvaror genom att hjälpa varandra och lära tillsammans.

Peter Gärdenfors (författare av boken Lusten att förstå) menar att om man kan återskapa samma funktioner som finns i spel och programvaror och införa det i skolans undervisning skulle elevernas motivation öka och man skulle därför uppnå bättre resultat.
Tekniken finns där för att man kan genomföra utlärning med hjälp av IT dock är inte programvaran där än. Programvaran och spelen utvecklade för skolan är tyvärr oftast dåliga och tar inte vara på de positiva konsekvenser för utlärning som t.ex. spel medför.
Om man bortser från den tröttsamma "video våld"-debatten går det att se att spelandet medför en hel del positiva effekter.
Pedagogen James Paul Gee menar på att bra datorspel kan fungera som läromaskiner. Han har noterat att spelarna utan uppmaning eller instruktion kan lära sig uppemot 600 regler utantill under spelandet när de är motiverade vilket spelskapare är bra på att locka fram.

"Poängen är att att när en individ drivs av en stark inre motivation finns det nästan inga gränser för vad han eller hon kan lära sig på egen hand."
-James Paul Gee

Den digital tekniken främjar inte bara lärande tillsammans utan även lärande för individen. Individen kan arbeta självständigt i sin egen takt och kopplat till sina personliga behov vilket visas i en rapport från 2007 (Effektiv användande av IT i skolan).

Skolan spelar även en annan central roll, förutom att integrera IT i utlärningen, och det är att lära ut Digital Literacy. Den bästa översättningen till svenska som jag har läst är Digital Kompetens. (Literacy översätts till läs- och skrivkunnighet på svenska, så Digital Läs- och skrivkunnighet är en mer beskrivande term.)
Den Digitala kompetens ska läras ut för att få elever att fullt ut delta i den digitala tidsåldern och i samhället där det sociala, kulturella, politiska och finansiella livet idag är mer digitaliserat än förut (digital_literacy.pdf).
Som nämdes tidigare så har barn och ungdomar en stor förståelse för tekniken och är bra på att hantera den men de saknar förmågan att kritiskt tolka den informationen de tar emot.

Futurelab's Digital Participation Project sammanfattar digital kompetens och det gapet mellan fritid och skola, som jag skrev om tidigare:

"Den digitala kompetensen är viktig för att eleverna ska bli självständiga, kritiska studenter och göra gapet mindre mellan livet i skolan och utanför."

Jag har inte läst allt, men jag har läst en del och vare sig det är Vygotskij eller Peter Gärdenfors eller någon rapport från Myndigheten för skolutveckling eller en forskningsartikel från Futurelab är alla överrens om att IT-användning i skolan har en positiv effekt på studenters lärande.
Det sista som ska tilläggas är att man inte bara ska fokusera på tekniken då tekniken enbart inte gör bättre resultat, utan teknikanvändningen måste vara kopplad till en pedagogisk idé.