Reflektion över egen lektion
Om jag får citera förra årets sommarplåga och säga: om sanningen ska fram, så var jag skitnervös inför utmaningen att lära ut ett program till klassen. Det var absolut kul med en utmaning men att stå upp inför en klass är fortfarande lite obehagligt. Men det var bara det första steget vi tog nu i onsdags och efter det har jag blivit mycket mer bekväm, det är en väldigt bra stämning i klassen vilket gjorde att pressen lättade, Det var även skönt att det var en massa grupper som hade undervisat innan oss för de visade att det inte var så farligt.
En av våra största utmaningar under lektionen var att kunna motivera varför webdesignprogrammet Dreamweaver är ett bra program att lära sig. Visst blir världen mer digital och en allt större del av livet spenderas online men det innebär ändå inte att vi behöver lära oss html-kod för att kunna hantera internet.
Så även fast frågan "Varför ska vi lära oss det här?" dök upp tyckte jag även att vi kunde motivera eleverna och ge dem en underhållande lektion där de fick se vad som faktiskt går att göra med inte alltför avancerade kunskaper inom dreamweaver.
Vi ville röra oss ifrån kodläget, där man bara skriver in en massa textrader med kod för att få fram det visuella. Istället visade vi dem designläget där man mer direkt påverkar det visuella utan några direkta rader kod.
Så vi visade dem enkelt hur man kunde länka bilder, som såg ut som knappar, till olika sidor med olika innehåll. Det visar att även fast man inte kan någon html-kod så kan man t.ex. blanda in sina estetiska bildkunskaper och på så vis skapa en grafisk tilltalande hemsida.
Håll blicken kvar i skyn // David R.
Bildanalys
Illustrator
Vi fick i uppgift att föra in en seriefigur i programmet (i mitt fall Homer Simpson) och sedan måla av han med ritstiftet. Efter en liten dispyt med ovannämnda verktyget kunde vi lösa våra problem och ganska snabbt måla upp den skapelsen ni nu ser ovanför texten.
Photoshoplektion
Idag hade några Paulina, Louise och Sophie en lektion i photoshop. Jag var tyvärr inte närvarande för liveversionen så jag fick istället surfa in på en gammalfavoritsida, Moderskeppet.se och följa anvisningarna för att göra vampyrer av helt vanliga människor.
Jag tyckte att övningen var mycket bra då den lär atmosfären man kan skapa med olika justeringslager.
Håll blicken kvar i skyn // David R.
Prezi-presentation: Everybody wants to be a Cat
Dagens Prezi-presentation går i jazzens-fotspår och går igenom en av Disneys bästa filmer Aristocats (1970)
Dokumentärfilm
Det här inlägget borde ha kommit för två veckor sedan minst, men det har varit väldigt rörigtpå sistone så nu tar jag igen det.
Vi gjorde en väldigt rolig övning där vi delades in i grupper och spelade in film med ett visst antal begränsningar:
En förbestämd intrig; vår var instängd i hissen.
Ett förbestämt format; våt var dokumentärfilm.
Och vi fick bara spela in cirka 3 minuters råmaterial som sedan skulle klippas ner till cirka 1 minuts film.
Restriktionerna gjorde att vi verkligen fick tänka till innan vi filmade scenerna och att vi i redigeringen fick följa de tre gyllene orden: ”kill your darlings” som syftar på att man måste våga ta bort de scenerna man gillar för att istället välja de som funkar bäst.
Men det bästa med övningen var att vi, till skillnad från andra film-kurser jag gått, fick gå ut och filma direkt utan allt för mycket teori- och teknikgenomgång. Bara komma igång, säga: ”fuck it nu kör vi”, gjorde så att vi direkt fick börja lära oss det roligaste: filma.
